Hur mycket stiger månadsinkomsterna för en JHL-medlem som jobbar inom kommunsektorn under den nya avtalsperioden? I genomsnitt 60 euro, alltså ungefär lika mycket som fem familjepizzor. Ifall arbetstagaren inte får del av den lokala justeringspotten på 0,8 procent, höjs månadslönen med cirka 45 euro.
Avtalsperioden är 23 månader, alltså nästan två år. JHL räknade ut hur mycket lönerna stiger för medlemmarna i förbundets vanligaste yrken. Beräkningen baserar sig på Statistikcentralens uppgifter om de genomsnittliga uppgiftsrelaterade lönerna: enskilda arbetstagares löner kan antigen vara högre eller lägre än genomsnittslönen. Det påverkar hur stor höjningen är och hur inkomsten utvecklas.
I beräkningen beaktas heltidsanställda arbetstagare med full lön. Inkomstutvecklingen har räknats ut för följande yrken under det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA): familjedagvårdare, anstaltsvårdare, kosthållsarbetare, elevassistent (skolgångsbiträde), instrumentvårdare och närvårdare.
Första höjningen i euro
Den första höjningen enligt nya AKTA sker 1.8.2020. Då höjs lönerna med antingen 26 euro eller minst 1,22 procent. Ifall arbetstagarens uppgiftsbaserade månadslön ligger under skärningspunkten på 2 131,15 euro, räknas höjningen ut i euro. Om den däremot överskrider skärningspunkten, räknas höjningen ut procentuellt.
Låt oss ta en närmare titt på familjedagvårdarna. Enligt Statistikcentralen har de en uppgiftsrelaterad genomsnittlig månadslön på 1 841 euro (oktober 2019). Därmed stiger familjedagvårdarnas månadsinkomst från och med augusti med 26 euro till sammanlagt 1 867 euro.
Fem familjepizzor, var så god!
Det andra lönepåslaget under avtalsperioden är enbart procentuellt, exakt en procent. Det betalas ut 1.4.2021, varpå familjedagvårdarnas månadsinkomst stiger med 18,67 euro. Efter höjningen är den genomsnittliga lönen 1 885,67 euro.
I början av april 2021 delas också en lokalt förhandlingsbar justeringspott ut. Den uppgår till 0,8 procent av lönen. Arbetsgivaren och personalrepresentanterna förhandlar om hur potten fördelas, men om samförstånd inte nås, bestämmer arbetsgivaren om fördelningen av potten.
Det är inte säkert att alla får ta del av den lokala justeringspotten. En del yrkesgrupper kan få en höjning på 0,8 procent eller mer, medan andra får något mellan noll och 0,8 procent och en del blir utan.
– Förbundet borde sträva efter att familjedagvårdarna skulle få fast månadslön.
Om familjedagvårdarna får ett påslag på 0,8 procent ur den lokala justeringspotten, stiger månadslönen till 1 900,76 euro. I detta fall höjs familjedagvårdarens månadslön med 59,76 euro under avtalsperioden. Höjningen motsvarar priset på ungefär fem familjepizzor. I procent är höjningarna sammanlagt 3,25.
Ifall den lokala justeringspotten inte alls tillfaller familjedagvårdare, är löneförhöjningen 45 euro i månaden under avtalsperioden. Det räcker till fyra familjepizzor.
”Inga svindlande summor”
Så här kommenterar Päivi Karjalainen, förtroendeman inom småbarnspedagogiken i Tammerfors, höjningarna:
”Jag har alltid varit av den åsikten att familjedagvårdarnas lön är för låg i förhållande till arbetsmängden och ansvaret. Jag tycker att deras lön borde ligga på samma nivå som för andra vårdare inom småbarnspedagogiken, eftersom familjedagvården är en del av småbarnspedagogiken.
Löneförhöjningarna under avtalsperioden uppgår inte till några svindlande summor. Det är länge sedan familjedagvårdarna i Tammerfors fått ta del av justeringspotten. Jag hoppas att familjedagvårdarna får lite extra förutom de allmänna förhöjningarna vid nästa utdelning. Annars stiger lönen bara enligt de allmänna förhöjningarna, det vill säga med några tior under de följande två åren.
Jag tycker att förbundet borde sträva efter att familjedagvårdarna skulle få fast månadslön så att inkomsten inte skulle vara beroende av vårdplatsens pris och antalet dagbarn. Det är en dyr lösning, men vi borde ha det som mål.”
Förhöjningar på 45 eller 60 euro
Tabellen nedan visar hur inkomsten utvecklas för stora yrkesgrupper inom AKTA under avtalsperioden.
Under avtalsperioden stiger inkomsten med ungefär 60–66 euro. Det gäller om dessa yrkesgrupper får ett påslag på 0,8 procent ur den lokala justeringspotten. I annat fall stiger lönerna med cirka 45–48 euro i månaden.
Fler exempel på inkomstutvecklingen i olika yrken enligt månadslön hittar du här.
AVAINTA liknar det kommunala avtalet
JHL gjorde en motsvarande beräkning över löneutvecklingen i några yrken under AVAINTA-kollektivavtalet. AVAINTA tillämpas i aktiebolag och stiftelser som ägs av kommuner eller samkommuner samt i bolag, föreningar och stiftelser som producerar tjänster till kommuner.
Avtalsperioden är den samma som i kommunala avtal, det vill säga 1.4.2020–28.2.2022. Även nivån och förhöjningsdatumen för de allmänna förhöjningarna och de lokala justeringspotterna följer AKTA.
AVAINTA-avtalets första allmänna förhöjning följer, liksom AKTA, en s.k. blandlinje. Lönerna höjs både med en fast summa och i procent. Skärningspunkten är den samma som i kommunerna, 2 131,15 euro. För dem som ligger under skärningspunkten, betalas höjningen ut i euro (26 euro) och de som överskrider skärningspunkten får i sin tur ett påslag på 1,22 procent.
Hur ser det ut för fastighetsskötarna?
Följande beräkning grundar sig på Avainta Arbetsgivarna rf:s statistik över genomsnittet för uppgiftsbaserade löner i oktober 2018. I tabellen har vi fastighetsskötarens, lokalvårdarens och kockens löner som exempel.
Låt oss ta fastighetsskötarna, som har en genomsnittlig månadslön på 2 052,63 euro, som exempel. I början av augusti stiger lönen med 26 euro till 2 078, 63.
I början av april 2021 stiger lönen med en procent till 2 099,42 euro.
Ifall fastighetsskötarna får 0,8 procent ur den lokala justeringspotten, stiger månadslönen till 2 116,22 euro. I så fall stiger månadslönen med 63,58 euro under hela avtalsperioden. Det motsvarar fem familjepizzor och några drickor.
Under hela avtalsperioden är förhöjningen drygt tre procent.
Ifall fastighetsskötarna inte får ta del av den lokala justeringspotten, stiger månadslönen med cirka 46 euro under avtalsperioden.
”Stabilitet för två år”
Så här kommenterar Marko Lammi, vice huvudförtroendeman för Helsingfors stads hyresbostadsbolag, AVAINTA-avtalet och löneförhöjningarna:
”I Helsingfors stads hyresbostadsbolag Heka torde fastighetsskötarnas löner stiga enligt de två allmänna förhöjningarna, vilket skulle höja månadslönen med 40–50 euro. Den lokala justeringspotten används troligtvis för att rätta till missförhållanden i lönerna, och går alltså i praktiken till städare.
Trots att lönepåslagen är små, är det bra att åtminstone få något. Tidigare har vi erbjudits nollförhöjningar och konkurrenskraftsavtal – jämfört med det är jag relativt nöjd med slutresultatet, men alltid önskar man ju mer.
Även avtalsperiodens längd, 23 månader, känns ok. Det ger stabilitet för nästan två år.”